1. Skiftet i Storbritannien innebar att istället för att flera bönder skulle dela på alla marker, så fick alla varsin större landbit att odla på. Innan skiftet var böndernas jord utspridda på flera ställen, och de var tvungna att åka väldigt mycket för att komma till sin jord. De var också tvungna att ha väldigt mycket kontakt med de andra bönderna, eftersom att de oftast var tvungna att göra allt samtidigt. Efter skiftet var bönderna bara tvungna att åka till sin egen mark, och de kunde bestämma mer fritt vad de ville göra med sin jord.
2. Jag tror att bönderna till en början var ganska skeptiska till skiftet, eftersom att det var en helt ny sak som skulle införas. Men sen när tiden gick och de hade haft sin egen åker en tid, så tror jag att de tyckte att det var mycket bättre än innan skiftet eftersom att de nu inte behövde åka så himla långt, de kunde så mer och göra lite mer vad de ville.
3. Det innebär att jorden får vila i ett år, alltså att man inte odlar någonting detta året. Detta gjorde man för att all näring inte skulle försvinna ur jorden.
4. Man fick en hel åker i stället för en liten bit lite överallt, och då kunde man göra allt mycket snabbare än tidigare, och man kunde bestämma mer själv vad man ville göra med sin åker. Sen kom potatisen till Europa, och då upptäckte man att istället för att lägga jorden i träda kunde man odla saker som inte tog så mycket näring, till exempel potatis. Man fick också mer livsmedel genom att boskapen förbättrades. Man avlade djuren för att man skulle få mer mjölk och kött.
5. Kapitalet kom från rika köpmän och rika storbönder.
6. Viktiga råvaror i Storbritannien var ull, eftersom att det fanns mycket får. Det fanns också mycket järnmalm, men det fanns inte så mycket skog i Storbritannien, därför var de tvungna att köpa bränsle från till exempel Sverige för att de skulle kunna utvinna järnet. Men i början av 1700-talet var det en engelsk järnbruksägare som lyckades framställa ett nytt bränsle; koks. Det var gjort av stenkol och det fanns det gott om i Storbritannien. Viktiga råvaror i Sverige idag är järnmalm, som man sedan gör om till stål för att tillverka t.ex. bilar.
7. Många bönder blev arbetslösa vid skiftet, därför att det inte behövdes så mycket anställda i jordbruket längre. Därför flyttade de in till städerna för att söka jobb i de nya industrierna och stenkolsgruvorna.
8. Spinnrocken, eftersom att man kunde göra tråd snabbare och i mycket mer mängd. Ångloket/ångfartyg, eftersom att man kunde transportera saker mycket lättare, och man kunde resa mer. Plogar, eftersom att man kunde skörda och ploga snabbare.
9. Ångmaskinen var viktig eftersom att man kunde använda den till båtar och fartyg. Till exempel fartyg var inte beroende av vinden längre, utan man kunde åka över havet när som helst, även om det blåste för mycket eller för lite. Jag tycker att mobiltelefonen är en uppfinning som har varit och är väldigt viktig för vår utveckling. Till exempel kunde man inte
10. Smittkoppsvaccinet var ett stort framsteg för att färre blev sjuka, och smittan var inte lika stor. Men främst var det för själva vaccinationsidén, att man kunde göra så att någon inte blev sjuk i farliga sjukdomar. Vi kan ju intyga idag, att det var en idé som lever vidare.
11. Urbanisering betyder att man flyttar in till staden från landet, och att väldigt många gör det på samma gång. Det pågår fortfarande, folk flyttar från slummen in i städerna
12. Norrköping spelade stor roll för textilindustrin eftersom att staden låg vi Motala ström, och det var lätt att transportera saker fram och tillbaka. Sundsvall spelade stor roll för skogsindustrin, eller sågverksindustrin, eftersom att det fanns mycket skog där och det låg vid kusten. Att det låg vid kusten var bra för att där fanns det hamnar, och därifrån kunde man skeppa timret till köparna i Storbritannien och de andra länderna i det industrialiserade Västeuropa.
13. Telefoner, gasfyrar, mjölkseparatorer och kullager.
14. Den var farlig eftersom att man t.ex. kunde fastna med en arm i maskinerna, och dras in i maskinen. Det var också farligt eftersom att luften var väldigt smutsig och dammig, och då fick man in smuts i lungorna och kunde väldigt lätt få sjukdomen tuberkulos.
15. En typisk industriarbetarbostad var oftast väldigt liten, det var ofta en hel familj som bodde i ett litet rum eller en liten lägenhet. Toaletten var på gården, i form av ett utedass. Jag hade haft väldigt svårt att vänja mig vid allt, men mest utedasset. Jag tycker inte alls om utedass, och jag hade haft svårt att vänja mig vid att behöva gå utomhus och gå på toa. Jag hade också haft svårt vid att vänja mig dvid de trånga utrymmena, för att jag har ett ganska stort hus och har svårt för att bo i små rum.
16. Bra var att städerna blev större, och det var lättare att tillverka saker. Det gick snabbare, och det blev mycket billigare att köpa saker. Fler folk fick jobb, samtidigt som att det blev mer människor i världen. Dåligt var att de som jobbade i fabrikerna och i gruvorna fick väldigt dåliga arbetsförhållanden och boende. Dåligt var också att det blev större skillnad på de rika och de fattiga.
17. Det började i Storbritannien, för de hade allt som behövdes för att starta en fabrik. De hade råvaror, arbetskraft, kapital, kunskap och marknad. I exempelvis Sverige så hade de inte lika mycket kapital och råvaror som i Storbritannien, eftersom att Storbritannien hade mycket kolonier där de fick både råvaror och pengar ifrån.
18. Jag tror att det hade sett ut ungefär som i Afrika och de ställen dit industrialismen inte har kommit än. Det vill säga att man bor mer enkelt, enklare jobb och sådant. Jag tror också att jordbruket hade funnits kvar, man hade odlat fram maten istället för att gå och köpa i en affär. Städerna hade inte varit så stora, man hade nog bott mer ute på landet lite mer för sig självt.
